Glutenfritt

Det är inte lätt att vara allergisk mot gluten, speciellt inte när man söker sig till länder utanför norden. Glutenallergi är nämligen inte särskilt vanligt utanför de nordiska länderna. Visst förekommer det, men inte alls med samma utbredning som hos oss nordbor. Jag var väl medveten om detta när jag bestämde mig för att åka till Berlin, så jag packade ner en påse hembakat bröd i resväskan. Bättre att vara på den säkra sidan, tänkte jag. Idag är jag tacksam över att jag gjorde det. 

Vår tredje dag i Berlin skulle vi besöka en tysk skola. Där skulle vi äta lunch tillsammans innan vi fortsatte med resten av programmet för dagen. Skolmaten såg bra ut. Det fanns mycket att välja på. Däremot fanns det ingenting som passade min mage som kräver glutenfri kost. Det enda som serverades glutenfritt var sallad. Jag skulle alltså bli tvungen att leva på sallad, vilket jag redan hade gjort hela dagen innan. Sallad tredje gången gilt. Jag tänkte dock inte desto mera på det utan åt min sallad med god min. Problemet kom senare på dagen. Då hade jag varit utan ordentlig mat en hel dag. Jag blev trött och tung i kroppen. Tankeverksamheten avtog och tillsist gick jag bara omkring och vinglade. Jag orkade knappt lyfta på benen. Det var synd eftersom jag inte kunde ta till mig någonting mera den dag. Jag vandrade omkring på det berömda Pergamonmuseet utan att kunna ta till mig någonting av de fascinerande föremålen som finns där. Inte heller kunde jag njuta av det vackra vädret. 

Senare på kvällen tog jag mig på ren viljestyrka till MacDonalds. Gissa om en Big Mac, utan bröd, smakade gott efter en dag med enbart sallad i magen. Jag som inte ens är så förtjust i mat från McDonalds…

Rebecca