Även om jag är en sådan människa som funderar mycket, ibland alldeles för mycket, så har jag också stunder då mina tankar står alldeles stilla. Jag tycker inte om de stunderna. Det känns obehagligt på något sätt. Jag kommer inte på någonting vettigt alls.
Jag befann mig just i en sådan stund. Egentligen har jag inte riktigt kommit ur det än, bara tillräckligt mycket för att forma detta inlägg.
När jag befinner mig i de stunder, när min hjärna står stilla, kan jag inte bestämma mig för någonting. Om någon frågar mig något så kommer jag aldrig med ett vettigt svar.
Jag ser detta problem som en konsekvens på att jag ibland funderar för mycket på saker. Min hjärna går på övervarv och det slutar så småningom med att jag inte kan fundera alls.
Låter min teori som något man kunde tro på? Finns det någon annan som sitter i samma sits som jag?
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar