Plötsligt som från ingenstans fick jag tillbaka den där fruktansvärda ryggvärken jag har haft tidigare. Jag tror jag är inne på min fjärde gång på knappt ett år. Igår var smärtan så olidlig att jag grät när jag försökte hitta en ställning som inte tog så sjukt att sitta eller ligga i. Idag är det bättre, men inte bra. Jag kan i alla fall sitta nu. Igår tvingades jag att ligga eller stå och satt upprätt så lite som möjligt. Jag försökte ta en lugn promenad, men när jag kom hem var smärtan hemskare än någonsin. Jag har med andra ord inte gjort så mycket det senaste dygnet. På grund av smärtan har jag heller inte hunnit tänka på så mycket annat. Det kanske är fel att säga att det har varit skönt att inte ha så många tankar, men bortsätt från smärtan så har det faktiskt varit skönt med ett lugnare huvud. Ni vet, sådär för att se någonting positivt i det hela. Hej bara. Typ.
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar