Dagarna bara susar förbi. Snart kommer hösten och därmed påbörjar jag många nya kapitel i mitt liv. En del av bitarna har fallit på plats. Jag har fått mycket nyttig information angående studier och livet som studerande. Jag har fått mitt studieintyg. Jag har skrivit på ett hyreskontrakt och kan härmed meddela att jag har en studielya som väntar på mig. Jag har en soffa att sova på innan jag får min lägenhetsnyckel. Jag har träffat flera nya människor som varmt välkomnat mig till huvudstaden.
I två veckor har allting suttit i ett. Har jag inte jobbat så har jag varit på läger. Däremellan har jag funderat på allting som jag har framför mig. Jag har väldigt låg tröskel när det kommer till stress och jag stressar omedvetet. Det märker jag nu när jag fick långledigt från jobbet och när de ovanstående bitarna fallit på plats. Rättare sagt: min mage märker att jag har stressat. Min kropp har nämligen två favoritsätt att meddela om att jag har/har haft för mycket på gång. Antingen får jag "stress-feber" eller så får jag magkatarr. Den här gången fick jag magkatarr. Igen.
Nu gör jag allt för att hålla mig i skick, för jag har inte råd att bli sjuk. Jag äter någonting varje timme, dubblar dosen på min magmedicin samt dricker gefilus och ingefäravatten. Jag försöker ta det lugnt och inte tänka för mycket, vilket är lättare sagt än gjort.
Jag vill passa på att tacka för alla knäppta händer, hållna tummar och varma tankar. De är guld värda.
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar