Den som väntar på någonting gott...

Jag läser igenom gamla funderingar. Jag tänker tillbaka på när jag kunde skriva ett blogginlägg varje dag utan större ansträngning. 
  Mina texter uppkommer i perioder. Ibland känns det som om inspirationen aldrig tar slut. Däremellan lyckas jag inte skriva någonting vettigt på flera dagar.
  Just nu saknar jag mina funderingar som jag lyckas bilda till text. Jag vet att de finns där någonstans, men för tillfället har jag bara ett stort virrvarr av meningar i huvudet som jag inte lyckas reda ut. Då och då lyckas jag greppa tag om en mening som jag tappert försöker spinna vidare på, men dessa lösryckta meningar har inte resulterat i något vidare läsbart ännu. 
  Det sägs att den som väntar på någonting gott aldrig väntar för länge. Den som väntar på någonting tycker sällan det är trevligt att få höra det. Men det ligger någonting i det. Tänk om vi hela tiden kunde på få det vi ville ha direkt vår önskan uttalas. Tänk om vi aldrig skulle behöva vänta på någonting. Petra Mede, årets julvärd för SVT, sade innan Kalle Ankas Jul skulle köra igång att det är stunden just före den väntade händelsen som är den allra bästa. Och när du tänker efter, håller du inte med? Är det inte så att det är just innan du öppnar paketet som det är mest spännande? Är det inte tiden du går och väntar på att få återse din vän efter ett års tid som är den mest spänningsfyllda? När det hela sedan händer rinner tiden bara iväg. 
  Just nu väntar jag på att hitta den där rätta meningen att spinna vidare på. Jag väntar på en nytänd glödlampas sken. Jag väntar på det där magiska ögonblicket när en idé väcks till liv. Jag väntar på inspiration. Det är precis nu det är som mest spännande. Var kommer jag att hitta min inspiration och vad kommer jag att kunna åstadkomma med hjälpa av den?


Rebecca