Jag hänger inte med

Som abiturient har helgerna fått en helt ny mening. För det första innebär det tid till att försöka komma i kapp med det man inte hunnit med i veckan, så som skolarbeten, tid med vänner och familj etc. För det andra innebär det lite tid till att andas lugnt en stund, slänga sig på soffan och känna att det är okej att bara vila.
   Jag skrev ett blogginlägg till skolans blogg igår. Jag tänkte även dela med mig av texten här.

"Mitt abiturientår fick en ordentlig kickstart. Inte för att klaga, men det kändes nästan som om vi knappt hann ställa om oss från sommarlovsfirare till studeranden igen innan arbeten, uppgifter, prepövningar och studentinformation östes över oss. Nu går vi alla omkring med tiotals bollar i luften samtidigt och försöker hitta en balans i vardagen. Vi vill ju inte gå in i väggen redan nu innan allting egentligen har börjat.
      Jag ska vara helt ärlig. Jag hänger inte med. Jag har inte allting på klart. Jag får inte alltid gjort det som egentligen borde göras och ibland känner jag för att ge upp. Det som får mig att kämpa vidare är vetskapen om att vi alla antagligen känner så här. Jag är knappast den enda som inte hänger med eller som inte har koll på allting som händer, men jag tror det är okej. Så länge vi minns att skolan inte är hela livet och så länge vi har varandra kommer det gå bra.  
      Till alla ABI15 vill jag säga det här: I våras såg vi våra äldre kamrater få den efterlängtade mössan placerad på huvudet. Vi fick ta del av deras lättnad och glädje, men framför allt fick vi se att de hade klarat det. Det finns ingenting som säger att inte vi kommer att göra det också. Vänta bara, snart är vi där"

Rebecca