Svag men ändå stark

I föregående inlägg skrev jag att det är okej att vara svag. Genom både mina egna och andras ord fick jag idag en liten stund av mod att låta mig själv vara svag. Tack vare detta inser verkligen hur gott det kan göra att släppa ut sina funderingar, för om jag inte skulle ha gjort det skulle jag knappast våga göra det som jag gjorde idag. Det tog mycket av mina krafter, men det var verkligen värt det hela i slutändan. Nu efteråt känner jag mig så mycket lättare.

   Idag har jag även lärt mig en del andra "saker" som det är okej att vara. Det är t.ex helt okej att vara stolt över sig själv eller någonting du lyckats åstadkomma. Speciellt om du lyckats med någonting som för dig har varit jobbigt och otänkbart förut. Jag är lite stolt över mig själv idag och jag tror jag har rätt att vara det också, för idag övervann jag en rädsla. Jag visade mig svag och det tror jag i det långa loppet har gjort mig lite starkare. Jag är helt medveten om att det krävs att jag mer än en gång visar mig svag, men idag har jag i alla fall fått en början på min kamp.

Rebecca