6/20/2016

Hopp och hjälpande händer

Beroende. Det ligger en negativ klang i ordet. Ett beroende innebär ju någonting - antingen en handling eller ett ämne - som vi behöver eller tror att vi behöver för att fungera, antingen fysiskt eller psykiskt.
  Jag tror att majoriteten tänker på alkohol, droger eller nikotin när ordet beroende tas upp, men faktum är att vi människor kan bli beroende av i princip vad som helst. Det kan vara mat, människor, träning, tuggummi, godis, nässpray, kaffe, te, dofter, telefoner, internet, spel, olika aktiviteter etc. Jag tror faktiskt att vi alla har våra egna beroenden, även om vi kanske inte tänker på det dagligen.
  Ta kaffe till exempel. Dricker du kaffe dagligen och sedan glömmer bort eftermiddagskoppen en dag kan det mycket väl hända att kroppen reagerar, t.ex med huvudvärk, trötthet eller irritation. Kroppen är van att få sin dos kaffe och om den inte får den blir det obalans, vilket i sin tur kan klassas som ett beroende av kaffe.
  Det finns givetvis olika grader av beroenden. Starka ämnen är svårare att bli fri från på samma sätt som ett länge invant beteende är svårare att bli fri från. Kaffedrickaren behöver antagligen inte kämpa allt för länge innan kroppen har vant sig att inte få den där dagliga dosen koffein, medan en f.d alkoholist antagligen får kämpa hela sitt liv för att inte falla tillbaka i gamla hjulspår. Det beror ju på att koffein inte är ett lika beroendeframkallande ämne som alkohol.
  Jag har varit beroende av en hel del, även om det mest har handlat om småsaker. Jag skulle t.ex kunna vara den där kaffedrickaren. Jag vet hur svårt det kan vara att ta sig ur ett beroende, för jag är en person som väldigt lätt blir beroende av saker och ting. Därför försöker jag hålla mig borta från sådant som jag vet att kan trigga mig och jag är också försiktig med att prova saker och ting som lätt kan framkalla ett beroende.
  En sak vet jag dock och det är att det går att ta sig ur ett beroende. Jag har stött på människor som rökt i hela sitt liv och som lyckats sluta. Jag har stött på människor med sockerberoende som lyckats ändra sina vanor. Jag har till och med talat med människor som lagt av med alkohol. Jag själv har slutat göra en del som jag trodde att jag behövde föra för att fungera.
  Om du som läser det här är beroende äv någonting vill jag att du ska veta att det finns hopp. Det går att sluta. Det kan hända att du inte klarar det på egen hand, men det innebär inte att du skulle vara svagare än någon annan. Tvärtom! Vågar du be om hjälp har du redan tagit ett stort steg genom att erkänna ditt beroende. Det finns hjälp, så var inte rädd att be om den. Vill du, så kan du!

Med önskan om styrka på färden,

Rebecca

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar