Höstens sista skrivning är avlagd för min del. Finskan kändes inte lika bra som engelskan, även om jag satsade betydligt mer på vårt inhemska språk. Det fina med höstskrivningarna är ju dock att det går att skriva om ämnen på våren om man vill. Vi får se var jag landar med finskan. Jag är i alla fall beredd på att göra ett nytt försök i vår om resultatet inte gör mig nöjd.
Jag känner att känslan av lättnad så småningom kommer att infinna sig. Jag har klarat det! Jag har kommit genom höstens studentskrivningar. Än en gång förundras jag över min enorma viljestyrka. Den har en stor roll i kampen min. Utan den skulle jag inte vara där jag är idag. Jag är tacksam.
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar