En moped, en lättviktare, en fyrhjuling och en bil styrde mot sommarstugan på Ålands röda berg på påsksöndagen. Chaufförerna till samtliga fordon var yngre än 19 år gamla. De vuxna pratade i bitterljuv ton om hur dagens läge såg ut. Förut var det leksaker som gällde. Nu var det fordon.
Tiden rinner i väg likt vattnet i ett vattenfall. Samma kväll satt vi alla ihoptryckta i soffan och tittade på gamla filmer som filmades mellan åren 1998-2004. Många minnen och känslor väcktes och vi skrattade hjärtligt till oss själva när vi spexade framför kameran som små barn.
När vi på måndagen skulle åka hem från Åland pratade vi om hur snabbt dagarna hade gått sedan vi kom dit. Vi påminde oss om att det alltid är så. Tiden bara flyger iväg och gör det svårt för oss att fånga dagen, leva i nuet och och inte stressa. Men jag antar att det är det som är livet; att helt enkelt leva med tiden som existerar just nu. Vi kan heller inte så mycket annat. Det är okej.
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar