Jag har blickat tillbaka ganska mycket på det gångna året de senaste dagarna och har varit mer exalterad över ett nytt år än vad jag brukar vara. 2015 kändes inte riktigt som mitt år. Det har gått upp och ner och hit och dit och det känns ganska skönt att få lägga året bakom mig och börja på ett nytt. Jag brukar inte avlägga nyårslöften och jag har inte heller gjort ett undantag i år, men jag hoppas att jag kommer att upptäcka lite mer av den Rebecca jag är och vill vara. Jag vill sträva efter att vara mer ärlig och att grubbla mindre. Det är inte ett löfte, men det är någonting jag vill kämpa för.
När jag har tänkt tillbaka på året som gått har jag utan problem kunnat säga vilken dag på året som varit den allra bästa. Det var utan tvivel den 31.5, dagen då jag hade min studentfest. Med de mest underbara människorna i mitt liv fick jag fira att jag blev dimitterad från gymnasiet, att mitt blod och mitt svett och mina många tårar ledde mig till en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Jag var alldeles överväldigad av all den kärlek, omtanke och glädje jag fick under dagen och för det är jag evigt tacksam.
2015 innehöll även mycket förvirring, utmattning, osäkerhet och ångest. Jag kan inte plocka ut den sämsta dagen på året, men jag kommer ihåg många tunga och jobbiga stunder. Även om jag många gånger har känt mig väldigt ensam så är jag evigt tacksam för alla de som sett mig, hjälpt mig och hållit om mig när det varit som allra värst. Utan alla underbara människor runt omkring mig skulle inte de mörkaste av stunder innehålla ens en liten glimt av ljus. Det är tack vare er kan jag se ljuset i mörkret.
Tack och förlåt till allt och alla 2015. Välkommen 2016!
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar