För ett tag sedan satte jag mig i bilen och styrde mot skolan, en sträcka på ca. 50 km eftersom jag övernattat hos mormor. Halvvägs till skolan blev jag tvungen att stanna och tanka. Jag tankade bilen, satte mig bakom ratten och vred om nyckeln. Ingenting hände. Bilen var så gott som död. Jag blev därmed tvungen att gå in till caféet och berätta att min bil inte gick att starta. Damen bakom kassan sade med bekymrad ton att ingen servicepersonal var på plats. Hon tillade däremot att hon kunde fråga en av herrarna som satt i caféet om han kunde hjälpa mig. Mannen steg glatt upp och följde mig ut till bilen. Strax därpå dök även en annan man upp. Efter många om och men hade vi fått igång bilen igen.
Jag är så tacksam över att just dessa två underbara medmänniskor fanns där när jag behövde hjälp. Deras vänliga bemötande och deras hjälpande händer betydde extra mycket för mig den där morgonen. För vad dessa två män inte visste var nämligen att de nyss hade hjälpt en 18-åring som under natten mist sin älskade morfar.
Efter den här händelsen kom jag att tänka på ett citat som lyder "Everyone is fighting a battle you know nothing about, so be kind". Det är så sant.
Jag tror som tidigare sagt att allting har en mening. Jag har minsann inte ändrat min åsikt.
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar